The end of an era

Jaha hörrni. Spiken i kistan, typ. Bestämde mig slutligen idag för att sälja min fantastiska Bruno. Har hängt ihop med Bruno som märke sedan 2012 och med den här kompanjonen sedan 2017. Dock fått alldeles för få ridtimmar i den eftersom hästarna skadade, såldes, blev oridbara osv. Men den är iallafall till salu nu. Jag blir lite ledsen varje gång jag går förbi garderoben där den legat, varsamt inkilad mellan en massa annat som hör hemma i förråd. Saker som inte används men som inte riktigt glömts bort än. Tycker det är dags att den får en kompis som använder den. 
 
Den är 17" med normala kåpor, uppbyggda paneler för stötdämpning och utskuren runt manken för att låta hästarna röra bogbladen bättre. Gjort alla valen i samråd med en vän till mig som utan tvekan är duktigare på sadlar än de flesta sadelutprovare jag mött, och den har sedermera legat som en smäck på allting utom hästar med bred rygg á la tunna. 
Nypriset är 47 650;- plus stigläder 1700;-. Säljer den för 33 000;-, 3400;- inkl.. Freejump gold metallic stigbyglar (nypris 2899;-).
 
Usch. Blir lite ledsen av att sälja den också. Världens bästa Bruno, det gör lite ont att skiljas ifrån kära ägodelar som det sitter mycket minnen i. Pyrlnördens hjärta värker lite nu. Men iallafall. Känner ni nån som känner nån eller så, så ja.. You know the drill.