Hoppin' around

Efter jobbet idag sĂ„ skuttade jag och Humlan lite i ridhuset. Hade lite huvudbry över vad jag skulle ta för bett eftersom hon pĂ„ en och samma gĂ„ng kan bli helt tom i handen och sedan sticker hon som en stucken gris mot hindren. Valet föll pĂ„ rakt bett till slut, pĂ„ vinst och förlust, haha.. 
 
La helt annat fokus frĂ„n start idag. Lite högre nĂ€sa (siktar ju alltid pĂ„ att hon ska ha den lĂ„Ă„Ă„Ă„ngt ner) och jobbade med raktriktning och att vĂ€nda bogen först, vilket fĂ„r effekten att hĂ€sten Ă€r pĂ„ bakdelen nĂ€r den vĂ€nder. Resulterade i att det inte alls blev samma katapulteffekt nĂ€r jag sen styrde pĂ„ hinder, believe it or not. Hon ökar visserligen fortfarande men det Ă€r nog en styrke- och vansesak tror jag. 
 
Det svĂ„raste Ă€r att hela tiden hĂ„lla henne framĂ„t och till bettet i galoppen. Framförallt i svĂ€ngarna kryper hon gĂ€rna ihop lite och blir studsig och tappar stödet i handen vilket gör att man som ryttare vill backa av och dĂ„ fĂ„r man en skjut-effekt av rang nĂ€r man vĂ€l nĂ€rmar sig ett hinder. DĂ€rav Ă€r det viktigt att verkligen rida framĂ„t genom svĂ€ngarna och vĂ€nta pĂ„ att  lĂ€gena dyker upp oavsett om man hamnar lite intill eller lite stort. LĂ€ttare sagt Ă€n gjort helt klart men letar och hittar lite knappar hela tiden. 
 
Nu jobbar vi vidare för att hitta teknik och rundad rygg. Bommar, studs, bommar, studs för fulla muggar tror jag bestĂ€mt. Hon ger en hĂ€rlig kĂ€nsla iallafall, hĂ€rligare Ă€n vad det ser ut. 
 
 
Sorry för taskig film, hade ingen kameraman med mig sĂ„ fick stĂ€lla upp telefonen. Men alltid Ă€r det vĂ€l nĂ„got 😅

Kommentera inlÀgget hÀr: