Dagens

Dagens utvärdering: wow! Hampus har skött sig helt exemplariskt hela dagen. Gick rakt in i transporten, stod som en liten ängel under alla väntande timmar, reagerade inte trots att flera hästar sprang rakt in i rumpan på honom, stod på långa tyglar och sov medan vi väntade på vår tur osv. Så himla trygg och stabil är han, en riktig pärla.

 

Väl inne på banan i första klassen var han dock ALLT annat än lugn och stabil vill jag lova, haha! Stackaren var livrädd för precis ALLT utom själva hindren. Kom på när jag red runt på en 300% spänd häst att jag faktiskt aldrig har hoppat en bana utomhus på honom, haha.. Läktare, bilar i långa rader, parkeringar, domartorn, containrar – sånt har han ju aldrig sett förut såklart! Gullig som han är trotsade han rädslan bäst han kunde och hoppade runt felfritt i 90cm. Att han sen kastade sig åt sidan innan ett hinder och jag tvingade honom att hoppa ändå så att min fot tog i ett av hinderstöden och rev med halva hindret är väl en annan sak, haha! Hampe var i alla fall felfri. Tycker han var sååå duktig som inte frös till is helt trots att han var rädd utan han krigade på ändå. Duktig skrutt! Med det sagt red jag inte speciellt bra i 90:n. Rattade lite för mycket ur sväng istället för att fortsätta framåt hela tiden. Iof inte helt enkelt när hästen är som en fiolsträng och inte helt lättkontrollerad, haha. Men ändå, jag borde veta bättre. 

 
 
Bestämde mig ganska omgående efter 90-starten för att efteranmäla till 1m iallafall. Eftersom han var så enormt tittig i första klassen tyckte jag att det kändes som en bra grej att gå in i en till klass och kanske göra det lite mer avspänt. Han var verkligen som smör att rida fram till andra klassen. Galopperade honom i lätt sits på hellånga tyglar och gjorde 10m volter med bara skänkeln och vikten, helt i balans. Låg, men i total balans. Vilken utveckling! SÅ fin var han verkligen. Även inne på banan gick det sååå mycket bättre! Delvis för att jag red bättre och tog mer framåtlägen, men också för att han insett att aaallt inte var totalt livsfarligt. Fortfarande skraj, men mycket bättre. Nolla även här och eftersom jag höll tårna i styr så fick han med sitt livs första rosett hem!

 

 

Filmen från 90-starten krånglar och vill inte laddas upp så ni får nöja er med den finare av våra två rundor så länge. Lovar att visa upp vår totalfail också, haha. 

 

Är så glad över lillskrutt som visade prov på ett inre cool idag och att han dessutom inte blir helt blockerad om stressen smäller till. Trots spändhetsgraden bjöd han på några väldigt fina språng här och var, och han är magisk att sitta på trots att det inte alltid ser så ut.
   Nu ska han få jogga imorgon och sedan väntar 3-4 dagar helvila för honom så att han får smälta allting lite innan vi drar igång igen och eventuellt letar på någon tävling om två veckor. Hade velat rulla på med lite tävlingar nu innan vintern är här på riktigt. Hade velat gå in i en 1m direkt nästa gång och se hur han hanterar det nu när han gjort det en gång, för han var verkligen trött efter 2 klasser. Gäspade 10 min i sträck när vi kom hem, haha. Nu är han Back-on-trackad från topp till tå och ska få gosa ner sig i nytt spån efter att ha varit så duktig. Och jag ska krypa ner i soffan med popcorn, skita i att träna och må lika bra för det. Adios och godnattos. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0